LINNSALABIM

Många tycker att det är tråkigt att diska. Men inte jag. Det är förvisso inte min favoritsysselsättning, det finns många saker som är roliga. Men om man ska jämföra rolighetsgraden på olika hushållssysslor vinner diskningen med hästlängder över allt annat. Det tar inte långt stund, det ger tydligt resultat och man får chansen till att lyssna på hög musik och svänga lite lurviga och skråla med diskborsten som mikrofon-substitut. Och man får fundera. Det är så mycket man hinner tänka på där med händerna nerstoppna i sunkigt vatten, skrubbandes för att få bort fastbränt ris ur kastrullerna. Dagens filosofistund.
Och med denna lite onödigt långa inledning; Dagens diskfilosofi!
Vad är motsatsen till sömnlös? Finns det liksom ett bra ord på det? Piggfull? Vakenfast? Sug på den ett tag, och återkomm gärna med ett svar! (Utvilad tänkte jag först på, men man kan ju vara utvilad fast man varit sömnlös. Vilat på soffan osv.)

Idag fick jag veta att jag fått klart med jobbet i sommar. Fyradagarsvecka med fredag,lördag och söndag lediga. Yee-haw! Nu återstår bara den eviga kampen med att försöka få en lön som inte är skamligt låg. Ska jag lyckas i år?

Ingen bebis ännu. Mitt tips är att musikgunga ut den. Funkar det tro?

Det är väldigt härligt att läsa nyheter från Gotland. Jag tror iofs att det är precis samma sak på alla små orter, men eftersom jag inte läser annat än just Gotlandsnyheterna så är det dem jag väljer att ta upp. Till exempel fanns en nyhet med rubriken ”Stulen fogmassa”, och under rubriken berättades det att fogmassa och bygglampor har stulits från byggarbetsplatsen till det som ska bli ICA MAXI. Några andra rubriker man kunde hitta var: Fyra rutor krossade, Två stulna bilar, Svärdstöld i träningslokal osv. Nyheterna i sig är inte roliga. Kanske kan man tycka att dessa små notiser inte ens är värda att nämna. Men det som gör det hela så underbart är ju att det faktiskt inte händer mer på Gotland. De måste skriva om det, annars blir tidningen ganska tunn. Och det är ganska uppmuntrande att det inte är grövre saker som händer. En liten fristad liksom. Nu är jag ju inte helt korkad och inser ju att hemska saker händer även på denna lilla Östersjö-ö, och en del får vi reda på och andra inte. Men ändå. Förskonade är dom, gotlänningarna och alldeles för många har inte en susning om det. Jag saknar Gotland.

Hade finbesök igår. Kim och Thord kom ända från Hufudstaden för att äta kärleksmums vid mitt pyttelilla köksbord. Det värmde i mitt hjärta kan jag säga. Men jag blev ganska chockad för jag trodde inte att de skulle flytta på sig vid denna tidpunkt. Imorgon (eller onsdag) är bebisen ju beräknad. Fattar det inte riktigt, om bara några få dagar så kommer jag få en ny roll i livet. Moster. Jag vet att det händer många varje dag, men det skiter jag i. Det är ofantligt stort för mig, och jag kommer vara sjukt stolt!

GUD! Jag fick just hjärtstillestånd. Världens brak utifrån den mörka hallen… Eller badrummet rättare sagt. (Insåg detta efter närmare undersökningar). Varför hatar mitt kakel mina sugproppskrokar, och vägrar hålla kvar dem? Har jag liksom förolämpat kaklet på något sätt genom att hänga upp saker på det? Och är det då kaklets hämnd att släppa fästet för krokarna som det händer diverse små och stora saker på, och allt brakar ner, och skrämmer vettet ur mig? Why kaklet, why?

Jag tackar ödmjukast för alla tips om min älskade burk. Jag har ännu inte nått fram till ett beslut i frågan, men era förslag har varit till stor inspiration. Keep up the good work!

Mår fint i själen nu. Det är härligt.

”Det är inte så att jag är fobiskt rädd för tulpaner, men jag tycker att de är lite obehagliga”
^{(sagt av en deltagare i FC Z).}

Jag är fobiskt rädd för gräshoppor. Vad är du rädd för?

Jag blir just nu alldeles lycklig av att tänka på att jag har sovmorgon både tisdag och onsdag. Lovley!

Vad blir du lycklig av?

För några veckor sedan fyndade jag en alldeles ljuvlig burk på Myrorna till det blygsamma priset 20 kronor. Jag är helt kär i denna burk, och brukar ofta ta fram och titta på den. Ni ser ju själva varför!



Men så till problemet. Vad ska jag använda denna ljuvliga lilla burk till? Den är inte överdrivet stor, men ändå inte liten. Alldeles lagom är den till och med. Och med de förutsättningarna tycker man att det skulle vara enkelt att finna ett användningsområde. Men icke! Jag har funderat och funderat. Men fortfarande ingenting! Först var jag inne på att ha något ätbart i den, godis eller tepåsar eller makaroner. Detta är dock ingen bra idé för dels kan det förstöra burken invändigt, och dels luktar den lite konstigt inuti. Jag har som sagt köpt den begagnad och vet därför inte vad den använts till innan. Att då ha något som man ska förtära däri verkar inte som en så smart idé. Jag hade även en tanke att använda den till alla hårsnoddar och hårspännen som dräller överallt. Men då skulle ju denna vackra skapelse vara förpassad till badrummet. Där kommer den ju inte till sin rätt. Så snälla hjälp mig med idéer på vad jag ska stoppa i min rosen-burk. Den är så sorgligt tom.

Jaha, den här veckan började ganska dumt faktiskt. Hade missförstått mina grupp-compadres och trodde vi skulle åka bil till Västerås på måndagsmorgonen. Stod där och väntade, men det kom aldrig någon bil så jag ringde Jenny. De var ju på tåget, för det var på tisdagen vi skulle åka bil! Jag fick ganska bråttom kan jag säga, haha. Den stressen blandat med mitt monster-morgonhumör gjorde att snön smälte omkring mig. Fick kasta mig på bussen, och hann turligt nog med nästa tåg till Västerås. Kom väl ca. 50 minuter för sent, men det gjorde inte så mycket tydligen. Blev i alla fall på gott humör fort igen, haha.

Idag så VISSTE jag att vi skulle ta tåget, även om de andra fick lite nippran när de såg att jag gick av min buss och försvann neråt stan istället för till tågstationen. Men jag tog ju bara en liten morgon-prommis i väntan på tåget. Haha! Fick jättemycket tid av läraren till att göra ganska lite arbete idag så vi kunde åka hem igen redan vid halv ett. Perfekt. Hade planerat att sova lite, men så fort jag kom hem blev jag pigg. Skumt.

Tisdagar brukar överlag vara en bra dag. Kanske för att favvo-serierna går på TV då, och att bebisarna för veckan presenteras på helgotland.se. (Jaaa, jag är lite för fixerad vid bebisar, men det är så mysigt). Brukar känna igen de flesta numera. Är det de som är unga föräldrar, eller jag som börjar bli gammal? Hemska tanke.

Återigen satte jag mig här och skulle skriva, för jag känner att jag har massor att skriva om. Men nu står det still totalt i hjärnan på mig. Skit samma.

För övrigt har jag märkt att jag SVÄR SJUKT MYCKET!! När man hänger med folk som svär precis lika mycket så märker jag det inte. Så det måste innebära att de jag hänger med nu inte svär alls. För jag har ju svordomarna inbyggt i mitt talsystem sedan barnsben, och de kommer helt oplanerat. Men nu hör jag dem. Ojdå. Ganska pinsamt ibland, man skulle kunna tro att jag är nån gammal sjöbjörn med träben.

Måste bara påpeka att det var ganska dåligt med kommentarer det senaste tycker jag. Vet ju att ni är många fler som läser här helt anonymt. Slut upp ;)  (Matilda är borträknad från denna banna, hon kommenterar flitigt jämt!)

Imorgon ska jag intervjua barn. Små pyttebarn som inte är äldre än 2-3 år. Det kommer bli en upplevelse. Hoppas det går bra, vill gärna att det ska göra det. Men men, även om det blir skrot av alltihopa ska det bli kul att få hinna med att hälsa på dagiset igen. Har inte varit där sen i november. (Och ja, alla lärarstudenter som läser den här bloggen, jag är medveten om att det heter FÖRSKOLA och inte dagis. Men jag säger dagis i alla fall. Så det så. Haha)

Btw, har ni inte hört Melody Club's senaste skiva. INFÖRSKAFFA. Sweet music!

Nu är det ju verkligen årstiden då precis ALLA musikpris delas ut. Och jag myser allt jag kan. Det direktsänds galor på TV, där musikeliten sjunger duetter och medleyn så mina ögon tindrar. Man får lov att gå in och rösta på nätet på vilka man tycker ska vinna. P3Guld. Rockbjörnen. Grammisgalan. De ä grajja de. MEN!

När det för några veckor sedan visades Rockbjörnen på TV satt jag där och tittade i godan ro. Och så var det dags för kategorin Årets låt, den är nästan den bästa för där har man alltid en favorit man hejar på. SÅ FÖRSTÖRS HELA KÄNSLAN AV ATT JÄVLA MARTIN STENMARK VINNER MED SIN USLA LÅT! Mina inre organ får ont av att höra den där skitlåten Sjumilakliv. V Ä R D E L Ö S ! ! ! ! Jag knäppte av TV:n i vredesmod.

Nästa Gala var P3 GULD. Den varken lyssnade eller tittade jag på, för let's face it; radiofolk gör inte lika bra TV som TV-folk, ganska logiskt. I alla fall så har jag kollat i efterhand vem som vann, och det var kanske inte mina favoriter men jag tycker ändå att det var rätt schyssta vinnare.

Och nu i veckan var det dags för Grammisgalan. Kungen av alla musikgalor. Men jag skulle inte titta för jag är dessvärre en Ugly Betty & Grey's Anatomy-junkie och är tvunget att slaviskt följa dessa serier. Hur som helst så zappade jag hejvilt när det var reklam i mina beloved serier. Fick bl.a se ett sjukt bra framträdande av Snook. MEN så lyckades jag även snappa upp att även här vann den där pissiga låten titeln Årets låt 2006. Det är inte klokt.  Vad kan jag säga. Det blöder i mig.

Som grädde på moset kom en ny GINZA-katalog häromdagen och jag kurade ihop mig i soffan för att bläddra i min bibel. Men som kom jag till topplistorna över vilka skivor som säljs mest av på Ginza. På plats nummer 1 låg : Lasse Stefanz. Detta sliskiga oljud som kallas musik säljer alltså mer från Ginza än vad Moneybrother, U2, Laleh, My Chemical Romance, Robbie Williams och Roxette gör.

Jag tror att musik gör människan god på alla sätt och vis. Med musik kan man älska, hata och leva. Krig kan stoppas av musik, det är jag övertygad om. Men om en massa skit nästlar sig in och kallar sig för musik då kommer folk fortsätta slåss. And I blame jävla Sjumilakliv och dansbandsmusik! Nää, fram för mer Lars Winnerbäck, Håkan Hellström, Marit Bergman, Laleh, Melody Club, Millencolin och progg åt svenska folket så att det blir rätsida på det här!

Snälla Bullen hjälp mig. OBS, det är inte tjejen i filmen som har skrivit brevet.

Ja, jag fattar inte alls hur det gick till. Hade hemstudiedagar torsdag och fredag, sen kom ju lördag söndag i vanlig ordning. Men jag är icke utvilad det minsta. Ovanlich. Brukar vara duktig på att slacka ner mig på helgen, men inte denna gång tydligen. Men det har väl sin naturliga förklaring.

I fredags eftermiddag tog jag tåget till Sthlm, för att åka till Stora Essingen och Kim&Thord&Bääbismagen. Mina föräldrar hade nämligen kommit upp med båten på torsdagen. Så jag hängde där hela fredagskvällen, och tjyvsov sedan på världens skönaste soffa. På lördagen så blev det en oplanerad sovmorgon, vi skulle ju gå upp tidigt men det lyckades inte för någon av fem personer. Bravo :)
Jag och mamma fick skjuts till IKEA. Och jag säger bara; IKEA is lots and lots of fun, men kanske inte det ultimata man kan göra lördagen efter löning. Haha! Men jag fick tag på det mesta jag skulle ha, och fick det lyxigt nog betalt av snälla föräldrar. De snälla föräldrarna fyllde också mitt skafferi och min frys. Muchos gracias!

Pappa plockade upp oss när vi var klara, och så begav vi oss till Eskilstuna. Trodde vi. Men vi måste ha snattrat för mycket med varandra för vi körde så jävla fel. Haha! Någonstans skulle vi ha "bytt" motorväg men det glömdes av och vi befann oss helt plötsligt i Nyköping. Smaaaart. Men det gjorde inte så mycket, vi fick ju åka lite extra och kika på landskapet. malmköping till exempel, hade aldrig sett denna mysiga lilla stad annars.

Väl tillbaka i E-tuna så bars det som vanligt grejer upp och ner i den evighetslånga trappan som leder till min lägenhet. Jag, mamma och Josse åkte till COOP och storhandlade, sen tillbaka för att peka vart pappa skulle borra hål i väggen. Och vips så hade jag äntligen en spegel, ett tidningsställ och en anslagstavla. Känns bra! Vi åt middag, sen for mamma och pappa tillbaka till Stockholm. Har varit skönt att träffa dem, även om det inte var så länge sedan. Men jag ser dem gärna ofta och mycket. Det var även grymt kul att träffa Kim och Thord, och känna bebissparkar.

I söndags skulle väl jag och Josse plugga, men vi hamnade i Tuna Park och shoppade istället. Stackars oss ;)

Och nu är det måndag igen, och helgen bara svischade förbi. Kom nyss hem från skolan där jag haft kemi hela förmiddagen, och biologi på eftermiddagen. Imorgon ska det kemilabbas hela dan. Dessutom ska jag ha nått slags prov på säkerhetsföreskrifterna. My god. Det kan sluta på två sätt; ILLA och mindre ILLA. Haha!

Det känns som om jag har mycket mer att skriva om, men jag kommer inte på något. Håll tillgodo.

Ååååh, saknar Sasha. Två sovande favoriter på bilden ;) Systern och kissen.

Jag börjar med att säga FÖRLÅT till alla er som jag varit en regelriktig bitch mot de senaste dagarna. Det har inte varit meningen, jag är bara så vansinnigt frustrerad.

Över vad? SKOLAN! (och lite annat)
1. Ny kurs, som har ett schema utan dess like med fulla dagar måndag till fredag, plus en massa litteratur som ska plöjas och uppgifter som ska skrivas utöver det. Och jag hade hört att den här kursen var lättsam? Men hur som helst. Nu kanske ni tänker att "ska man plugga heltid så ska man". Ja visst. Men inte mer än 40 timmar i veckan, och gör man det ska man fan få mer pengar också!

2. Listan med kurslitteratur som kommer behövas inom den närmsta månaden, dvs denna studiestödperiod, är hela 11 böcker, och slutar med en nota på över 2000 spänn. VAFAN! På två dagar gick jag från att ha ganska gott om pengar till att ha absolut ingenting igen. Det ger mig ångest.

3. De jävlarna delade på mig och Johanna. Åh. Det var tufft. Jag vill faktiskt gå i samma klass som henne, för vi funkar så bra ihop. Men men, det finns ju alltid luncher. Men det är i alla fall inte samma sak. Som hon sa: det är så skönt att ha nån att klaga ihop med, för alla andra är så positiva hela tiden. Och hey, jag är pessimist ända in i benmärgen så mej kan man alltid komma till om man vill höra lite svid.

4.  Felix Pytt i panna. Efter den där jävla dan då allt detta uppdagats, så köpte jag hungrig som fan hem samma Pytt som jag ätit förut. MEN NU TÅL JAG DEN INTE!!! Och jag tror tamejfan det var samma sort som gjorde mej sjuk hela jävla julhelgen, och som jag fortfarande inte repat mig från. Me hate jävla gluten och mjölkfanatiker som ska ha det i precis allting! DAMN YOU!

5. Dessutom är det så kallt så mina händer är helt förstörda. De är jättetorra trots att jag smörjer in dem hela tiden. Och de spricker, och blöder och svider och gör ont.

STACKARS STACKARS STACKARS LINN!!!!



(jag inser nu att jag är så jävla svidig och bitter man bara kan, men jag måste ventilera någonstans juh!)


MEN! Imorgon ska jag tokplugga, sen åker jag en sväng till Sthlm på fredag tror jag. Min mor och far kommer till fastlandet, och jag tänkte hänga med nästan hela familjen som då är samlad. Dock saknas bror och Linda och Sira. Men men, lite är bättre än inget.

Jag tror att jag på mindre än en vecka nu sett 11 filmer. Det är inte riktigt normalt känns det som. Men oj så skönt det har varit att ligga på soffan och inte behöva lyfta ett finger, inte tänka på något annat än just vad skärmen visar. Löövlii. Bland annat så såg jag Pirates of the Caribbean, den första. Har inte sett den förut, och den var ju precis så bra som alla sagt att den ska vara också. Och äntligen kan jag tycka om Johnny Depp igen. Sedan jag såg Kalle och chokladfabriken har jag känt nån slags avsky mot honom, eftersom Willy Wonka – karaktären är så oerhört obehaglig. Michael Jackson-känsla fick man. Huga. Men nu så har jag istället Jack Sparrow-Depp i minnet. Visserligen också han ett kokko el grande, men mycket mer underhållande.

Har som sagt varit ledig nu sen i tisdags, vilket har varit skönt. Har inte gjort nånting egentligen. Städat, tvättat, pysslat; med andra ord sådant som fått stå tillbaka under tentaskrivningarna. Imorgon börjar en ny termin. Tvärvetenskaplig didaktik- och begreppsbildning heter den, 20 p. Det är alltså det jag ska syssla med hela vägen fram till sommaren. Vad det betyder? Ajdunnow? Det återstår att ser. Har dock kunnat se att det är mycket av matte, och fysik och såna grajjar. Yippi-kay-yeah… Nåja. Jag ska inte skrota det förrän jag provat det.

Kanske finns det Någon?

Jag hittade precis en låt på nån bränd MP3-skiva som handlar om folkrace. Fy rackarn vad jag längtar till folkracebanan i Follingbo, Larssons depå som alltid vimlar av folk, och framför allt Marie som gasar skiten ur Saaben. De ä grajja de, som Stubben en gång uttryckte sig. Haha!

Vem var det? Det är lika bra att erkänna, för jag kommer få tag på dig förr eller senare! Nå? Vem såg till att all den här jävla snön kom? Jag gillar inte snö. Den är kall, blöt och halkig. Man ramlar och slår sig, man blir blöt om fötterna och man fryser näsan av sig så fort man öppnar dörren. Visst, jag kan se snöns charm på jullovet, med pulka, snöbollskrig och snöänglar. Men om det inte passar och dyka upp då när jag vill ha den, kan snön lika gärna utebli. Fast jag ska vara snäll. Ligg där och var iskall och jävlig i några veckor då, men i gengäld kräver jag en låååång och varm sommar med bara regn på nätterna. Aight?

Sitter här och väntar på Josefine. Hon kommer tillbaka hit och ska sova ett tag till, efter en mindre turne i andra städer. Ska bli skoj med sällskapet igen. Hur ska det gå sen då, när hon flyttar till Örebro på riktigt. Stackars Linn, alldeles ensam blir jag då… Eh, självömkans dag är måndagar, det visste ni va? Hur som helst, har köpt en present till henne. Ska bli kul att se om hon blir glad, eller bara tycker att jag är en mupp som jävlas. Kanske blir det en blandning av de båda.

Gah! Inatt blev jag lite haunted av den där äckliga vidriga stora snuskiga gröna gräshoppan som terrade mig en hel dag i somras. Usch. Fobi tror jag det kallas….

Nej. Dags att kika om pengarna dykt upp på kontot idag. Jag håller alla två tummarna för det.

Sedan igår, när jag skrev en ”reflektion över mitt eget lärande” som det så fint heter till en kursavslutning, så har jag funderat mycket över min motivering till att bli lärare. Har ju velat blir det sedan barnsben. Varför då? Det är inte flashigt highlife-yrke som ger massor med caching i plånboken. Det är inte ett tacksamt jobb, eftersom det finns ett helt samhälle med ”jag vet allt för jag har gått i skolan”-förståsigpåare där ute som lägger sig i ens arbete. Jag gillar ju att arbeta med barn, vilket är en grundförutsättning. Och jag gillar språk, det är kul. Ja, och sen då? Det känns lite ihåligt, det måste ligga något mer bakom.

Nu när jag funderat över det ännu mer, eftersom mina planer på att bli specialpedagog blommade upp efter att ha legat skymd bakom förskollärarejobbet ett tag nu, så vet jag varför jag vill jobba med det här. Nu vet jag varför jag liksom en gång då när jag var ”liten” (nåja, 14-15 år i alla fall) bestämde mig för att bli lärare, med en specialinriktning på barn med inlärningssvårigheter. Det är för att det räcker nu. Jag har fått nog. Idag är det en allmän uppfattning att barn/ungdomar/vuxna som har svårt med att lära sig stava, eller som inte riktigt kan sitta still, eller som inte tycker att skolan är det ställe de helst vill vara på, är en slags andrasortering. Det finns liksom någon slags inställning som gör att vi anser de ”lässmarta” vara bättre människor är de som till exempel fungerar bättre ihop med praktik än teori. Se på gymnasiet, det är ju och har länge varit naturvetenskapliga programmet som anses som det bästa. Efter det har samhällsprogrammet sin plats. Det är där de som ska bli något i livet går. Fordon och Bygg anses vara det ställe där drägget hamnar, de som inte kom in någon annanstans. VAFAN!

Jag vet att det ser ut så ute i det ”vuxna” samhället också. Där skiljer man också på folk och folk. Men skolan är en plats som ska vara en frizon från dom här förbannade fördomarna. Jag är så trött på att höra att det är barnen som är problemen. Fatta någon gång att det är skolans organisation som är fel upplagd om något inte fungerar. Hur kan en enskild individ med känslor, kompetenser och tankar vara fel? Det måste ju vara systemet som har ett fel, som inte klarar av att anpassas efter att människor är olika.

Det finns liksom massor med lärare som rent ut säger till elever att de är dumma i huvudet. Jag härsknar alltså. Vad har en lärare för rätt att bestämma vilka kvaliteter som är bättre än andra? När man har en sådan roll i ett barns liv måste man väl i alla fall lära dem att de är bra, oavsett om det är i matte, biologi eller idrott de har sin styrka? Man måste lära dem att de är bra, även om de inte får det att fungera i skolan. Jag fattar inte hur det kan tillåtas att elever går flera i år i skolan och känner sig dumma, och värdelösa. Det är fan inte klokt.

Därför ska jag bli lärare. Jag ska se till att, om nu inte alla, en del elever går igenom sin skoltid och vet att de kan, vet att de är värdefulla. Alla är vi en del av ett väldigt stort pussel. Om några bitar fattas är det liksom inget fint pussel. Vem har sagt att bara mittenbitarna räcker, sen är pusslet klart? Nej. Skärpning gott folk. Var lite mer öppna, och låt människor bli uppskattade för de kvaliteter som de har, istället för att bli dömda för de dem inte har!

Det är nog risk för svid el grande från mig idag. Ont i halsen, lite feber till och från och till råga på allt konstigt ont i magen. Som om magen var ett blåmärke typ. Inte så värst skönt. Dessutom ska jag till skolan senare, och spendera mesta av tiden sittandes och lyssna på andras arbeten, och åsikter på det. Sen ska jag berätta om mitt arbete, ta emot kritik (både positiv och negativ), och slutligen ska jag ge kritik. Yee-fuckin'-haw....INTE! Jag är väldigt anti, kommer nog att hosta lite på tanten av ren illvilja. Muahaha!

Men jag hoppas att några Pandodil och lite nudlar hjälper mig lite så jag blir gladare.

Det har snöat inatt. Och nu när jag sitter här inne vid mitt skrivbord och kikar över balkongen, ut på husen och träden och lekplatsen så är det ganska fint med snön. Men ack så lurigt, för sen när jag går ut kommer det säkert vara halt, blött och kallt. Jag gillar inte snö. Snö är bra endast och enbart för pulkaåkning, men det är varken tillräckligt med snö eller tid för att ordna det. Dessutom vet jag inte backe man kan åka i här i stan.

Min tillfälliga inneboende kom igår med tåget. Fattar inte riktigt hur vi fick upp hennes väska till lägenheten, goddamn vad tung den var. Men fiffig också. I alla fall, Josse ^{_{(http://sajoar.blogg.se)}} ska bo här fram tills 1 februari. Hon börjar plugga i Örebro IDAG och kommer pendla häremellan. Hon har fått tag på en lägenhet, men det får hon inte tillträde till förrän 1 februari som sagt. Så tills dess blir det kul med lite sällskap här i Råbergstorp.

Nu kommer Posten snart. Jag ser den där lilla gula lådan de åker runt i på innergårdarna. Jag skulle bra gärna vilja testköra den. Enda chansen är väl om jag springer ut någon dag och tjuvåker runt gården, och hoppas att jag hinner tillbaka och att kliva ur innan postisen kommit ur porten. Det kan bli ett äventyr.

Nej. Dags att intaga lite näring. Until next time; peace, love & understanding gott folk!