Sista dagen på 2005.

Nyårsafton igen. Gillar nog inte nyårsafton egentligen. Alldeles för hypat att man MÅSTE göra något roligt, och stort, och festligt och bla bla bla. MEN om man bortser från det så är det ju alltid trevligt att umgås och ha kalas med vännerna. Därför kommer kvällen bli najs ändå. Marie, Beccy, Bibban och Hulta kommer hit, vi ska laga och äta lite mat och bara ha en myskväll. Passar mej utomordentligt.

Om en vecka flyttar jag in i nya lyan. OJ så jag ser fram emot det. Ska bli skönt att sluta trampa folk på tårna hela tiden, att få rå om sig själv, att slippa tänka på att man behöver en bil så fort man ska någonstans, att ha fler och bättre möjligheter att träffa kompisarna, att få fler besök av kompisarna. Mycket bra kommer det att bli. Det enda lite negativa är nog att jag inte kommer ha internet. Är ju lite beroende av det ;)

Var i Dalhem, hos Kim & Thord i veckan och åkte pulka på en gammal soptipp. Tjo vad det gick.
Fast det gick mer vilt till efteråt, när vi åkte pulka efter Audin. Hehe, min nya pulka blev helt utsliten och det gick hål. Men det var det värt.

Gott nytt år till alla jag känner!!

(Winnerbäck låt här under....vad annars ;)   )


"Du kanske sa nånting som ingen alls förstod och som du ångra men som du ändå sa
Du kanske gick ett steg för långt för de försoffade så att de inte såg att det var bra
Du ville ändra på dig själv och på din värld, men du fick ofrivilligt se att den var seg
Livet är en dans på rosor men det är en dans med svåra steg

Du ville visa att du fanns och att du levde och att inte allt var like dött som dom
Du ville se alternativ i allt som inte var nåt bra och att det gick att göra om
Du ville bara hjälpa till och vara snäll, mot de som praktiskt taget ingenting förstår
Du ville bara göra gott men ändå fick du namnet fröken svår

Och du fick höra utav vänner och bekanta att "nu tar vi allt för allting här är vårt"
Dom sa att framtiden var ljus nu har dom bil och mat och hus dom sa att ingenting var svårt
Och du fick höra att livet var en dans på rosor och det blev en dans som stack dig hårt"

Julsvammel

Annandag jul. Som vanligt är det total stiltje efter julafton. Innan är man helt galet stressad, och efter gör man ingenting i flera dagar. Skumt. Undrar om det blir utgång ikväll dock?! Verkar ju som om ingen ska ut, får väl henka på syrran kanske. Skulle vara himla roligt i alla fall.


Snöar för fullt idag. Tycker det vräker ner hela tiden, men på något underligt sätt verkar det inte bli mer snö på marken. Jag ser i alla fall fram emot att åka pulka. "En hål" som man ska ropa enligt Olle. Ska bli intressant  att pröva om det funkar.


Julafton var pyttelite annorlunda i år. Bara jag och föräldrarna hela dagen, så vi hade sparat julpyntadet, och granklädandet till förmiddagen där. Hann inte bli tråkigt, vilket jag faktiskt fasat för att det skulle bli. Sen vi sextiden kom syskonen med respektive. Därefter julmiddag, och julklappsutdelning. Fick mycket fina grejer. Tack för dem!


Nu har jag skrivit på kontraktet för lägenheten. Oh yeah!! Flyttar in den 8 januari, och får bo kvar tills den 8 juni. Hoppas man hittat något annat då. Annars blir det att återvända till friggan på Själsö one more time.
Ser verkligen fram emot att få bo och rå om mig själv. Det enda som är lite negativt med flytten är att det inte kommer finnas internet. Får helt enkelt åka till Själsö emellanåt och snylta på bredbandet. Muahaha.


Dagens fråga: Hur kommer det sig att det är så lätt att tappa bort en fjärrkontroll?
Jag förlägger dem hela tiden, och får leta i timmar innan jag hittar dem. Frustrating.


Gick sista dagen på dagis nu den 23. Lite sorgligt tycker jag, men när det inte känns riktigt 100% rätt så.
Det har ju varit hemskt roligt och så, men jag missar den stora biten av språket jag vill jobba med.
Så himla bra att man kan få testa på praktikplatser innan man börjar plugga. Men till hösten så är det nog dags.


Inte mycket vettigt i denna blogg just nu, men vad ska man göra då? Håll tillgodo...


 


*snörvel*

Det har blivit lite av en tradition att vara förkyld på helgerna numera. Men vad kan man vänta sig med alla baciller man omger sig med. Men barnen är förjävvla roliga. 

Inte för att nämna någon särskild person nu men MAMMA och PAPPA kom på den briljanta idén att bygga om köket sisådär en månad innan jul. Det är riktigt trångt i vårat just nu. Som om det inte var det innan...
Och ja, man kan ju tycka att jag ska sluta gnälla om det eftersom jag har en alldeles egen liten frigga att vara i. Men ser du, den är så stökig att jag inte gärna vistas där just nu. Städa? Nej, det orkar jag inte.

Imorgon är det dags för C-flickornas första match. Kul ska det bli. Hoppas bara att febern stillat sig lite då så jag kan vara med och coacha till seger.

Missa inte bilden på våran urtjusiga katt (som visserligen blir grymt bländad på den bilden...) utklädd till indian. Eller ja... med en fjäder i halsbandet i alla fall.

Overandout.

Världens tjusigaste Sasha

Världens tjusigaste Sasha


*mummel*

Vill först bara säga att jag hade skrivit ett lååångt inlägg här som min jävla dator behagade radera. *morr*

Hade en riktig fisdag igår, därav mitt något tjuriga humör idag. Det var tydligen fördröjning på det, haha.
Först en jobbig situation på dagiset, som jag visserligen löste bra. Men även om jag inte vill att det ska kännas, så gör det faktiskt det. Den liksom plockade fram några gamla, undangömda, mögliga minnen i mig som jag helst vill förtränga.
Efter jag slutat praktiken så var det gasen i botten till Södervärnshallen och handbollsträningen för att mötas av tre trogna rävar på läktaren. Hon som hade bollarna hade bestämt sig för att helt enkelt inte dyka up på träningen denna dag. Surt. OCh jag hade väldigt mycket energi att förbruka.
På väg hemåt så la bilen av och jag fick kasta mig in på en parkering, och ringa min personliga bärgare som tog mig co hmin Fiesta på släp hem. Börjar bli rent bra på att bogsera. Men trots detta var jag glad igår. Surpuppan dök upp idag istället.

Nyhet. Återupptog min gamla tränarkarriär i veckan. Så nu ingår jag i kvartetten av ledare för Länna HK's C-lag igen. Himla roligt. Har saknat det något oerhört.

Funderat lite över det här med tsunamikatastrofen förra julen, och den här rapporten som kommit nu.
Jag tycker det är bra att den gjorts, att man uttrett och hittat de ganska många brister och fel som fanns i Sveriges "krishantering". Och dess måste man naturligtvist lösa på något sätt.
Men att försöka hitta en personlig syndabock, och hojta att regeringen ska avgå verkar helt snevridet.
Ingen, verkligen ingen, kunde ju förutse att något sådant som tsunamin skulle hända. OCh det är ju ingen tvekan om att det inte fungerade som det skulle här hemifrån när svenskarna (och andra) behövde hjälp i Thailand. Vi har ju som tur var varit förskonade från såna här katastofer innan, och därför aldrig kunna "testa" vår krisplan innan. Sen kan man ju tycka vad man vill om enskild apersoner uttalanden, bettende och handlingar. Men alla var ju mer eller mindre i chock. Att göra detta till en valfråga är liksom helt smaklöst Reinfeldt. Vart sitter dit hjärta någonstans egentligen?

"Nu ringer telefonen,
det är dags för mig att gå,
det är nån som vill att jag ska komma hem.
Det är min gamla vän demonen,
i sin tysta mörka vrå.
Hejdå, vi kanske sen nångång igen?"