LINNSALABIM

Usch. Jag är dålig, dålig bloggare. Sorry.

Det är mycket nu!

Jag vill ha gröna knoppar på träden. Fågelkvitter. Solsken. Ge mig vår nu!

Sitter just nu i Nyköping, har städat och gjort vardagsrummer mer hemtrevligt, och helt enkelt flyttat ut flyttandet härifrån. Annars orkar man ju inte med det här packandet och städanet. Det är icke roligt alls, men å andra sidan verkligen värt det.

Igår hade jag så många idéer om vad jag skulle skriva. Men nu, helt blankt. Eller nästan i alla fall.

Såg ni Uppdrag granskning, om de två tvillingpojkarna som fått gå på särskola i typ fem år, fast de egentligen inte alls skulle ha behövt. Jag grät lite när jag såg det faktiskt, det var så vidrigt. Jag tror att särskolan är väldigt bra, för dem som behöver den. För de som inte behöver den, tror jag bara den blir ett svart hål. Det är helt fruktansvärt hur man kan ha tagit ett barns skoltid ifrån dem, och inte ens gett dem möjligheter. Det innebär att de på grund av betyg från särskolan kan komma att få problem med att finna ett yrke senare i livet. All världens ursäkter räcker ju inte, det hjälper inte de där två nu. De har alltså gått flera år i en skola, protesterat mot det och hävdat att de "haft det för lätt" med skolarbetet, och ingen har tagit det på allvar. Det är ett riktigt stort problem med skolan. Riktigt stort.

Å andra sidan tycker jag inte bara att skolan är det som ska förändras. Samhället som sedan gör det så svårt för de elever som gått i särskolan att komma in i ekorrhjulet borde skämmas. Jag borde skämmas. Vi alla borde skämmas. Hu.