LINNSALABIM

Jag har snart gått klart första terminen på lärarprogrammet, och det börjar redan nu gå upp för mig vilket oerhört krävande jobb jag kommer att få senare i livet. Som lärare ska man se till att alla barn får en likvärdig och sammansatt utbildning som gör att de utvecklas och växer upp till kloka, förståndiga människor med empati och demokratitänkande. Alla barn och ungdomar skall ses för den egna individen de är, och få den hjälp de behöver från de förutsättningar de har. Vi som är lärare ska uppmuntra barnen till ett eget tänkande, lära dem att reflektera och analysera samhället, så att de på bästa sätt kan leva sina liv på ett bra sätt. Detta ska vi alltså göra i barngrupper/klasser på 20-30 personer, med stressade scheman och med många direktiv att följa. Att det innebar ett ansvar att vara lärare hade jag förstått, men inte i den här omfattningen. Men trots detta så vill jag fortfarande arbeta med det här. Jag vet att jag kommer att trivas med mitt yrke. För det första handlar det om barn, som är roten till mycket glädje här på jorden. För det andra, jag vet (förhoppningsvis) hur en bra lärare ska fungera, en kunskap jag fått genom egna och andras erfarenheter. För det tredje, jag tycker det ska bli så oerhört roligt att göra allt det här som jag skrivit innan. Att utveckla människor, att se dem växa och få egna tankar som gör dem till ännu med unika individer. Härligt! Tillbaka till min ursprungliga tanke; alla lärare måste alltså kunna genomföra det här som jag skrivit om nu. Det kommer vara vårt arbete, och vi får därför utbilda oss i 3,5 år och uppåt. Det beror lite på vart man skall jobba någonstans.

Och här kommer jag till saken. Mannen jag älskar att hata, Jan Björklund. Sveriges nya skolminister. Folkpartist. Det kommer förslag på rullande band från den munnen. Ordningsbetyg i skolan. Skilja på killar och tjejer i vissa ”grabbämnen” så som kemi och träslöjd . Införa betyg redan från år 3.  Det ska inte arbeta obehöriga lärare i skolan. Kvarsittning för gymnasieelever. Jag kan inte påstå att jag tycker några av dessa förslag är bra. Jag kan dock hålla med om att det är ett problem att så många obehöriga arbetar i skolan idag. De har faktiskt inte den grundläggande utbildningen som en behörig lärare har, och det känns lite farligt att allmänheten tror att vem som helst får vara lärare i skolan. I alla fall. Vi får på lärarprogrammet lära oss att vår utbildning är viktig och nödvändig för att arbeta i skolan. Och vi får också lära oss att vi inte ska basera vår kunskap ur ett elev/föräldra-perspektiv, alltså inte fastna i hur vi upplevde skolan som elever, eller som föräldrar, utan börja se saker och ting ur ett lärarperspektiv. Då undrar jag; hur kan en man utan någon som helst pedagogisk utbildning och bakgrund av arbete i skolan få bestämma vad vi lärare ska rätta oss efter? Det blir ju jättekonstigt, ett tvetydigt budskap så att säga. Björklund har tidigare varit yrkesofficer, och han har arbetat med skolfrågor i tio år. Så jag tror inte att han är okunnig om skolan. Men det är en väldig skillnad att vara på besök i olika skolor i två timmar åt gången, och att arbeta som lärare i 5 år. Såhär är det ju inom all politik. Människor bestämmer om en massa saker som de egentligen bara har åsikter om, och kanske inte så mycket kunskap om hur det egentligen fungerar. Verkligen dumt må jag säga.

Å andra sidan kanske det är bra att utomstående får chansen att tycka och tänka om skolvärlden, och Sveriges utbildning. Men ändå, bestämma? Det är ju ändå vi som ska arbeta med och genomföra alla förändringar och mål som sätts upp. Borde vi inte bli mer rådfrågade, och beslutsfattande då?

 

Jag vill bara avsluta med ett citat jag läste ur en intervju med Jan Björklund i tidningen Chili 06/2006. På frågan om vad Björklund skulle säga till en skoltrött 17-åring som skolkar mer och mer, och funderar på att hoppa av gymnasiet svarar han så här: ”Ta ett sabbatsår eller skärp dig!”. Detta är ett tydligt bevis på att han inte har en aning om hur man bör behandla en elev. Se personen bakom problemet, inte bara problemet!