Sov gott gamle vän...
Jag minns att jag hade födelsedagskalas. Jag tror jag gick i fyran. Fyller ju år mitt i sommaren så jag hade bjudit hem kompisarna på party. Vi skulle vara i stora rummet, och jag hade fått hjälp att göra ett dansgolv. Alla de häftigaste skivorna jag hade, de la jag fram bredvid cd-spelaren. Jag minns faktiskt ingen annan som var där, eller vad jag fick. Det viktigaste var att du hade kommit. Vi hade setts på dan, på fotbollsskolan. Jag kände ingen mer än dig där, men var ändå lite blyg för dig sådär utanför skolan. På kvällen kom du på mitt party. Jag fick ett par öronhängen av dig. Jag blev så himla glad, att jag fick dessa vackra smycken av min stora kärlek. De var det finaste jag hade. Åren gick och du blev min vän. En av dem jag umgicks mest med. När vi blev äldre pratade vi sällan. Varför vet jag inte, jag tror att jag återingen blev lite blyg för dig. För ett halvår sen pratade vi sist, över Facebook. Jag fick veta vad du gjorde. Du fick veta vad jag gjorde. Jag blev glad. Du var en sån som man trots att åren gått utan att man umgåtts var en sån man log när man tänkte på.
Jag kommer fortsätta le när jag tänker på dig. Du hade så fina glittriga ögon när du log.
Vila i frid Linus. De där örhängena är fortfarande bland det finaste jag har.
Last of November
När jag tittar mig i spegeln ser jag följande: En blekfis med höstdassigt hår, stora påsar under de blanka ögonen och en röd snörvlig näsa.Tur att läpparna i alla fall har den färgen de brukar... Jag är så jävla sliten alltså. Det är mycket nu. En evighetsförkylning som är borta en dag och återkommer i sju ungefär. C-uppsatsen som jag ligger farligt långt efter med. Flyttbestyr. Allt annat skolarbete som måste göras. Söka jobb. GAAAH!
Men men.
Fick idag reda på att vi kan flytta in i Väskinde samma kväll vi kommer med båten. Hade egentligen inte tillträde förrän dagen efter, men en mycket välvillig hyresgäst som bor där nu var med på idén. Bäst är det för katterna som slipper fladdra runt mer än nödvändigt på olika ställen :)
Mina dagar just nu går åt till att försöka plugga. Det är svårt ska nu veta, energinivå noll och inspirationsnivå om möjligt ännu lägre. Men jag ska fan bli klar! Har gjort den tunga delen med alla källor nu, och skall ge mig på Resultat och Diskussion. Och en del till som jag inte riktigt förstår, men hoppas kunna fatta om jag läser andras uppsatser vad rubriken Metod och Material egentligen skall innehålla. Tror nog inte det blir jättesvårt eftersom jag har mycket i huvudet som bara skall skrivas ner. Men det tar ju sin lilla stund det också.
Vad positiv jag verkar...
Jag är liksom KLAR med julklapparna innan december börjat. Deddu!
Mitt älskade Mariekex har flyttat hem från Norge och är tillbaks på öjn. Me like.
Om en vecka fyller min systerson 1 år. Stora killen alltså. Det känns som igår jag blev väckt av telefonen och fick vrålåka till Stockholm och barnvakta Maj. Men det var inte igår, det var alltså ett år sen. Där ser man.
Ä N T L I G E N har man fått sätta upp allt adventsljus. Mest älskar jag min stjärna i vardagsrummen. Sådär mycket att när jag tittar på den så börjar jag omedvetet sitta och le och kasta kärleksfulla blickar. Dessvärre är det snart dags att skrota den pga. hårt leverne och mindre fönstrar i nya lägenheten.
Lite sorgligt blev det i helgen när storebror och hans kvinna skulle komma hit på besök. Om man känner Linus vet man att det faktiskt är något av en sensation att han över huvud taget lämnar Gotland, och framför allt är det ovanligt att han sover i en lägenhet i Sthlm flera nätter i rad. Så jag hade sett fram emot att få besök av dem då de varit här en gång sen jag flyttade hit, och då var det bara en etta och jag bodde själv. Men men, sambon min åkte på världens elakaste influensa som vi först trodde var grissjukan, men det var det nog inte eftersom det gick över så pass snabbt. Så inget besök, och därmed ingen med stor bil som kunde ta med en massa viktiga kartonger hem till ön inför julen. Så jag och Micke skall verkligen köra tetris-packning innan vi åker till båten :)
Jag hoppas dock inte att den där svälja-runt-en-pingisboll-känslan är kvar imorgonbitti. Den kan ta huvudvärken i handen och våldgästa någon annan. G'natt.
Ljuva Maj
Familjen Pettersson - Sundström befinner sig i hytten på en av Gotlandsfärjorna.
Maj lever lite rövare och mamma Kim lessnar lite på det.
Kim: Nu får du ta och lugna ner dig.
Maj: Exakt hur mycket stryk vill du ha?
Ja, hon sa så. I den situationen. Jag skrattar högt varje gång jag tänker på det.
Repliken kommer för övrigt från Pippi Långstrump.
Jag tar en lista...
...och fyller i den. Sen vill jag att ni som läser min blogg gör detsamma. Kom ihåg att länka till er blogg i kommentarerna bara så jag inte går miste om att lära mig mer om er!
Hur gammal är du om fem år? 29 år. Det låter rent overkligt. Lila overkligt som att jag är 24 nu...
Vem var den senaste du träffade? Micke. Av naturliga skäl.
Hur lång är du? 159 cm på en bra dag.
Vilken var den senaste film du såg? Berättelsen om Narnia: Prins Caspian.
Vem ringde du senast? Pappa, det var ju fars dag igår.
Hur löd ditt senaste sms och till vem? "Vi tar Sthlm på söndag. De är hemma då. Puss" till sambon.
Vad är dagens planer? Ta tag i litteraturen till C-uppsatsen, och tvätta. Kul måndag...
Föredrar du att ringa eller skicka sms? Beror på vem det är jag vill kontakta. Sms är gött.
Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Gifta sen läääänge.
När såg du senast din mamma? För två veckor sen, när hon åkte tillbaka till Gotland och jag tillbaka till Eskilstuna.
Vilken ögonfärg har du? Grönisch.
När vaknade du idag? 09.00 ringde klockan. Kom upp runt 09.35.
Har du någon gång hittat en katt? Jag hittar katter lite överallt varje dag. Det dräller av dem här.
Vilken är din favoritplats? Bakom ratten i min Capri.
Vilken plats föredrar du minst? Tandläkarstolen är inte så mysig.
Var tror du att du befinner dig om tio år? På Gotland utan tvekan,
Vad skrämde dig som barn? Många saker. Traktens fylltrysar som skrek åt en när man cyklade förbi var en av dem.
Vem fick dig att skratta senast? Micke.
Är du för ung för att äga vinylskivor? Ja, men jag äger en ändå.
Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar.
Sover du med eller utan kläder på dig? Utan.
Hur många kuddar har du i sängen? Två. En är min.
Har du någon gång spytt på fyllan? Aldrig.
Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Barfota inne, skor ute.
Är du social? Lagom. Just nu inte alls.
Vilken är din favoritglass? Den utan mjölk är att föredra.
Vad skulle du göra om du vann en miljon? Slippa pussla ett tag...
Tycker du om kinamat? Oerhört mycket.
Tycker du om kaffe? Bleh.
Vad dricker du till frukost? Jag äter nästan aldrig frukost.
Sover du på någon särskild sida? Oftast på mage.
Kan du spela poker? Nä, jag har obotlig demens gällande kortspel och dess regler.
Tycker du om att mysa? Ja.
Är du en beroendemänniska? Jag tror faktiskt att jag är det.
Känner du någon med samma födelsedag som din? Nä. Men jag tänker alltid på Joel i Joelbitar på min födelsedag. Han har namnsdag då. Det har hängt med sen jag var liten. Att jag inte ville fylla år på Joelbitars namnsdag...
Vill du ha barn? Jaa!
Kan du några andra språk än svenska? Ja.
Har du någonsin åkt ambulans? Nix.
Föredrar du havet eller en pool? Östersjön.
Vad spenderar du helst pengar på? Musik.
Äger du dyra smycken? Haha! Jag är fattig så nej.
Vad var det senaste du stoppade i munnen? Tandborsten.
Vem är den roligaste människan du känner? Mina båda syskon är rätt roliga.
Välj ett ärr på din kropp? Jag har typ bara ett. Från en födelsemärke som dog under en basketmatch.
Vad har du för ringsignal? Nån... har inte hunnit lägga in nån personlig ännu. Ny telefon.
Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Japp, någonstans har jag det.
Flirtar du mycket? Jag flirtar med min karl varje dag.
Vart togs din profilbild för din blogg? I sovrummet.
Kan du byta olja på bilen? Givetvis, men jag gör det aldrig. Har serviceteam i familjen ;)
Har du fått fortkörningsböter? Kanske. Det blixtrade åt mig förra veckan....
Vilken var den senaste bok du läste? Håller på att läsa Champagneflickan.
Läser du dagstidningen? Ja, helagotland på nätet.
Prenumererar du på någon veckotidning? Ja.
Dansar du i bilen? Det händer rätt ofta.
Vilken radiostation lyssnade du på senast? P3 utan undantag.
Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? En inköpslista.
När var du i kyrkan senast? Oj... Det var på Matèos dop, oktober 2008.
Vad ska du göra nu? Äta något. Det var det där med överhoppad frukost...
Sådär. Ditt jobb kvar ;)
Mot ny adress?
1985 - 1990. Etelhem (Gotland).
"Huset på backen" som det också kallades. Där bodde jag mina första år i livet med traktens största bonde som granne och på andra sidan världens snällaste Asta. Rummet delade jag med storebror, våningssäng i sann syskonanda. En röd enplansvilla med svarta knutar, jag blev lite stött när nästkommande ägare målade om....
1990 - 2004. Etelhem (Gotland).
Vi flyttade in till kyrkbyn, och till farmor och farfars gamla hus. Här fanns den stora ladan med hönshuset. Det kännetecknar en del av detta boende. Fågeljävlar. Det var höns, ankor, nymfparakiter, tama kajor, gäss och kalkoner. De ondsinta kalkonerna. Tur att trädgården var enorm så att man kunde hålla till i motsatt ände. Här fick jag ett eget rum med röd heltäckningsmatta. Ett tag fick jag till och med ha sovrummet med egen terassdörr. Där brukade jag sitta ibland, och spela tvärflöjt eftersom min mamma tyckte det var så fint.
Under min gymnasietid var jag inackorderad i Visby. Flyttade hem till mor och far varje sommar, och var även hemma nästan varje helg.
2001-2003. Hasselgatan, Visby.
I en källarlägenhet på två rum och kök bodde jag mina två föra år på gymnasiet, och det tillsammans med Ella och Ida. Det var en stor tid i mitt liv, en viktig tid. Jag minns den med glädje. Vi spanade på hyresvärdens snygga pojkvän, drack öl i trädgården och grälade om hur en köttfärssås borde tillagas. Vårt lilla paradis där vi lekte vuxna, ända tills huset såldes och en stor mögelskandal uppdagades. Fräscht!
2003. Trädgårdsgatan, Visby.
Eftersom vår bostad på Hasselgatan inte länge var bebolig nästlade jag in mig hos farmor. Gjorde ett kort gästspel i ett av hennes rum och hade riktigt nära till skolan. Nerförsbacke hela vägen. Jag tror man kan räkna de gånger jag cyklade på en hand. Varför? Jag tog körkort ;)
2003. Rävhagen, Visby
Saknade min Ella så fasansfullt att jag fick flytta in i hennes provisoriska boende. Det kan väl beskrivas som en stor lekstuga med två våningssängar och ett litet pentry. Till grannar hade vi en ishall samt ett stort ridhus. Det var riktigt mörkt där i skogen och hyresvärden hatade mig. Jag bodde där väldigt kort stund.
2004. Valdemarsgatan, Visby.
Ella och jag flyttade in i en tvåa hos ett nervigt gammalt par som ville kasta ut oss redan efter en vecka. De gillade inte vår inflyttningsfest. Det var en riktigt fin lägenhet, men det var lite tomt eftersom Ella hade hittat sin stora kärlek och tillbringade sin tid där. Vi hade skitnära till stans simhall och det var gött. Utanför på gatan kom en man och provkörde min bil som var till salu. Han tyckte den var slö sa han, och jag gissar att beror på att han kört med handbromsen i.
Sen kom studenten...
2004. Själsö, Väskinde (Gotland).
Min familj packade ihop sig och lämnade Etelhem för att bli norrbaggar. Från 8 rok till 2 rok + en friggebod. Storebror bodde i friggeboden. Mamma och pappa i huset. Jag inredde syrrans husvagn bäst jag kunde och levde några intressanta månader där. Det var faktiskt inte så hemskt, utan rätt mysigt. Förutom när stormen Gudrun kom... då gick jag in och sov på soffan. Tills sist var min kusin färdigsnickrad och jag fick en liten frigga jag med. Med sovloft och blå tapeter, som hittat! I den där friggan har jag bott till och från fram till nu. Nu behöver jag den inte längre :)
2005. Irisdalsgatan, Visby.
Flyttade in i andrahand i en stor trea med två låsta rum, och en underlig hyresvärd. Trivdes trots att folk kastade snöbollar på mina fönster och att jag den första tiden alltid gick in i fel hus på väg hem från affären.
2006. Domaregatan, Eskilstuna.
Det var dags att plugga. En plomebrad trea återigen, helt osedd blev mitt nya hem, i min nya stad och knutpunkten i mitt nya liv. I den här nya livet klev det in en karl så småningom och ettan blev en trea. Tre blev också katterna. Vi hatar vårt bostadsbolag för att de är sjukt snåla, men vi älskar vår lägenhet. Den har dock gjort sitt. I januari låser vi dörren för sista gången och säger adios till den här stan.
2009. Starrvägen, Väskinde (Gotland).
En tvåa några kilometer från min familj blir vårt nya hem. Som vi redan älskar. En trädgård! Det är alltså det här som upptar mina tankar nowdays. Mitt första boende på Gotland som man inte behöver flytta ifrån förrän man själv vill. Ja bortsett från föräldrahemmen då. Lycka!
Ett ganska svart inlägg, men med stor ljusglimt!
Jag börjar med det dåliga. Och kanske blir detta alldeles för utlämnande, för personligt. Men det skiter jag i, för jag orkar inte skämmas mer. Hålla på och låtsas och gömma undan. Jag är deprimerad, rätt hårt deprimerad alltså. Jag går hos kurator och pratar, jag äter mediciner. Jag har panikångest och är rädd för att gå till skolan. Att åka till andra ställen går rätt bra, för det mesta. Vissa dagar funkar allting, andra är det av i alla ändar. Men varje dag kräver energi, och jag kämpar. Idag är en sådan dag där jag måste kämpa. Jag skall egentligen vara någon annanstans idag. Men det kniper och gör ont i bröstkorgen, jag går med gråten i halsen. Jag orkar liksom inte slåss idag, så jag blir hemma. Igen.
Förut har jag haft perioder i livet då jag trodde att jag var deprimerad. Kanske var jag det också, men det var light. Det här är med extra allt känns det som. Långt, segdraget och jobbigt. Alla måsten ligger på en hög och jag måste försöka att inte se dem. Istället försöker jag göra det jag kan och se framåt. There is always tomorrow, då kan jag! Vet inte riktigt varför jag skriver det här. Kanske för att jag vill göra det synligt, att tala om för världen (nåja, de få läsare jag har) att min verklighet just nu suger ganska hårt.
MEN!
Jag har en ljus syn på framtiden. Jag drömmer om vad som komma skall. En sak jag sett fram emot är nu mycket nära att ske. Inga papper är skrivna, men det finns ingenting som hindrar att de skall bli. Det är bara procedurer som skall gås igenom först. I alla fall. Ja flytta haim! Jag och Majkel har fått en lägenhet på Gotland. Vi skall flytta till en tvåa i markplan, med liten TRÄDGÅRD på baksidan och även gräsplätt på framsidan. Denna lägenhet ligger i Väskinde. Alltså nära till mamma och pappa, nära till Kimpans sommarhus och dessutom bor en god vän i samma område med sin karl och son. WOHOOOOOOOOOOO!!!! Vi kommer antagligen flytta in lite smått innan jul och bo där över jul och nyår. Sen åker vi tillbaka till Eskilstuna, jag klarar av det sista i skolan och sen flyttar vi mer definitivt i slutet på januari. Allt här i E-tuna är uppsagt till sista januari. Det är overkligt och alldeles, alldeles underbart.
(Detta är Gotlandshems bild på området vi ska bo i)
Jag åker till Gotland i helgen och skall då titta på lägenheten igen, samt komma överrens om när vi kan flytta in. Har bara sett bilder som mina föräldrar tagit och så. Åker själv till ön denna gång, billigast så. Micke och kattsen får vara hemma och busa själva. Skulle egentligen se på lägenheter, det var syftet med resan men nu behövs det ju inte. All done! Så istället ska jag bara koppla av och umgås med min familj. Linus fyller år imorgon, Linda om en vecka så jag skall kalasa lite för dom.
Tills nästa gång, over and out.
En ny livskamrat... eller en till kanske man ska säga?
Den här skönheten fick följa med mig hem från affären.
SonyEricsson C903 Glamour Red
"Debatt" fick mig att glöda ikväll!
JISSUS ÄNDE vad jag är upprörd!
Satt i soffan i godan ro, och klockan slog 22. Det är torsdag, det är Debatt. En snabbkoll på vilka ämnen de skulle ta upp fångade mig direkt och jag borrade ner mig ordentligt bland kuddarna, beredd på intressanta diskussioner.
Kamratposten har gjort en undersökning bland skolelever som visar att 16% någon gång känt sig kränkt av en lärare. Allt ifrån enstaka kränkningar till varje-dag-mobbing. Alltså lärare som betett sig illa mot sina elever.
KP representerades av Ola Lindholm. Lärarnas riksförbunds ordförande var där också, Metta Fjelkner. De gästades av några lärare, elever och andra "tyckare". Barn- och elevombudet Lars Arrhenius satt också med.
Det var något av det pinsammaste jag sett. Alla från "lärar"-sidan satte hälarna i gruset och skanderade högt och tydligt att dessa siffror förmodligen inte stämmet. Att man inte kan dra alla lärare över en kam. Att man hela tiden arbetar med etiska seminarier bland pedagogerna. De två verksamma lärare som var med kunde inte alls känna igen sig i bilden av att lärare skulle kränka elever.
De menade istället, vilket kanske inte sades rent ut men undertonen var sådan, att ungarna hittar på. Att de överdriver. Att de tar en tillsägning som kränkning. Nån galen man i beige kavaj härjade om att dagens barn och unga har fått lära sig att krama träd när de går vilse, och är inte vana att bli tillsagda.
Jag ville bara kräkas. Det är SJUKT att de inte kunde erkänna att det är såhär. De påpekade många gånger från båda sidor att de flesta lärare inte alls gör såhär. Men som Ola Lindholm lade fram det, vi vet ju alla att det finns en del ruttna äpplen i korgen, och de borde inte få vara lärare.
Men det är så jävla typiskt. Att man måste hålla varandra om ryggen. Må jag aldrig bli en av dom som inte vågar se, inte vågar säga till, inte vågar reagera om någon kollega gör något uppåt väggarna. Att de hade mage att sitta där och påstå att barn och unga inte fattar vad kränkning innebär. De är fan så mycket smartare än vad vi vuxna ger dem credit för. Fan så mycket smartare!
Jag kan liksom såhär rakt upp och ner komma på tre saker som sitter fastetsat i mig, där lärare har kränkt mig något fruktansvärt. Och jag var inte direkt någon som stack ut, jag var en sån som ofta var i blickfånget hos läraren för "postitiva saker".
Det är väl klart som fan att ungar (precis som vi vuxna) överreagerar ibland, och känner sig orättvist behandlade och då kränkta. Men förmodligen så försvinner dessa känslor rätt snabbt när man inser att man nog kanske inte betedde sig som man borde ha gjort. En utskällning eller tillsägelse är ju befogad ibland. Men kränkningar förekommer hela tiden. Såna som fastnar, såna som etsar sig fast. Jag hade ju tre stycken färskt i minnet fast det är sex år sedan den sista skedde. Se, jag minns till och med vilket skolår....
Det var hur som helst pinsamt som bara den att vuxna människor, PEDAGOGER, sitter och skyller på ungarna. Att det är deras misstolkningar, påhitt och ljug som gör att siffrorna blir så höga. VAFAN!!!! Koppla åt andra hållet istället! Hur kan det komma sig att så många som 16% känner sig kränkta av lärare? Det måste ju göra att det finns en hel del rötägg där ute. Vad ska vi göra åt dem, det måste ju vara den stora frågan.
Det göttigaste i hela debatten var när Metta Fjelkner satt och upprepade någon inövat, och Ola Linderholm frågar: Du menar alltså att det är de obehöriga lärarna i skolan som står för all kränkning? Nej det är inte det jag menar, svarar hon. Ola kontrar: Det var det du sa i fikarummet förut! Jag trodde hon skulle svimma... HAHA!
Gå in på svt.se/play och kolla. Debatten gjorde mig mörkrädd, och gav lite realitycheck om att lärarna fortfarande håller varandra om ryggen. Har nog bara upplevt en lärare som faktiskt till 100% stod bakom sin elev inför de andra lärarna, rektor osv. Diego Rossi, Richard Steffen-gymnasiet. Min handledare de två sista åren i gymnasiet. Jag har inte glömt det och du är fortfarande min stora förebild!
Update?
Karln i huset ja. Han är ju alldeles bortrest, till Turkiet med familjen för att fira svärmors 60-årsdag. Varit borta i en vecka nu, och kommer hem på söndag. Hoppas jag... Jag vet faktiskt inte säkert men jag tror det. Hur som helst är det väääldigt tråkigt just nu. Vafasen. Det var skönt att vara lite home alone de första dagarna men i tisdags så började längtan och i onsdags fram till nu är jag nästan sorgset pigg på att han skall komma hem. Dom tre katterna i all ära men samtalsämnena med dom är rätt snabbt avklarade ;)
Har inte direkt haft två bra veckor nu det senaste. Vart i skolan en halv dag allt som allt. Det är sugigt, men vad göra? Stretar på och hoppas på att man kommer upp för den här jävla backen snart.
Skall laga Paella ikväll, min favoritmat. När han skaldjursallergikern ligger och pimplar öl i poolen får jag passa på och moffa räkor och musslor :)
Lite bilder jag hittade i telefonen som jag veeerkligen tycker om. De som är på bilderna tycker jag ännu mer om.
Fina fina Yngvebyngve. De ä min systas sork de ;)
Azra. Den finaste katten i stan ;)
Jag och Stitch aka. Maj. En busig sommardag på Själsö.
Det var en gång fyra köksstolar...
...som var rätt så tråkiga och slitna. Men så gick det inte att ha tyckte kvinnan i huset och hepp, så blev det ett vänd till IKEA, en dejt med en häftpistol och se där, det blev rätt fint det också.
Före:
Efter:
Det var en gång en säng...
...som bara såg ut som en madrass och kvinnan i huset tröttnade men var för fattig för att köpa en ny. Alltså blev det stora byggardagen i sovrummet och hepp, så blev det vackert igen.
De självklara före-bilderna! Allt det där skall gömmas och göras fint.
Mätte, sågade, skruvade, klädde in med golvläggnings-skum sen med tyg.
Sen simsalabim och poff fanns det då en sänggavel. Och jag blev jäkligt nöjd.
Hjärnsnurr
Nu har jag varit hemma i Eskilstuna i ganska exakt en vecka. En ganska jobbig vecka måste det har varit för jag är helt slut. Hjärnan går alla redan på högvarv och denna termin blir inte nådig. En kurs håller på tre dagar i veckan, och utöver det har vi ett examensarbete att skriva. Men det känns roligt också och inte bara jobbigt.
Jag vet ungefär vad jag skall skriva om i min C-uppsats men är ännu inte färdigformulerad. Jag har heller inte bestämt vad och hur jag skall genomföra arbetet. Tänkte ta tag i det på måndag och försöka strukturera upp alltihopa. Men jag vet inte riktigt vart jag skall börja. Det klarnar förhoppningsvis.
Annars är min hjärna just nu fylld av sänggavelskonstruktionstankar. Jag håller just nu på och genomför projekt Pimpa lägenheten. Eller ja, fräscha upp den lite eftersom jag är så trött på att bo här i den här hålan. (Dvs. Råbergstorp, inte Eskilstuna direkt). Så det har blivit lite nya mattor, dukar, gardiner och ja, sånt som kostar lite men gör ganska mycket. Ett projekt jag har kvar är tanken att klä om köksstolarnas dynor med nytt tyg. Men det största projektet är alltså att förvandla vår tråkiga pyttesäng till en vackrare pyttesäng som känns mer som en säng och inte en madrass. Vi hade egentligen tänkt köpa en ny säng nu, men bestämde oss för att strunta i det och lägga pengarna på annat. Förhoppningsvis sker ju storflytt om ett halvår och då kan vi slänga en del möbler och köpa nytt då istället. I alla fall, jag har tänkt ut en konstruktion som vi ska försöka bygga imorgon. Dock finns det en del saker som jag inte är säker på hur vi skall lösa. Med lite tur lyckas vi lösa det imorgon under tiden vi håller på. Jag vågar nästan lova före och efterbilder på detta projekt... förutsatt att vi lyckas...
En glad nyhet i veckan är att min älskling har fått en praktikplats via AF, på en restaurang inne i stan. Det är bra på många olika sätt, även om det kanske inte är hans drömjobb. Så nu är vi två som grymtar runt hä om morgnarna snart.
Om en vecka sticker Micke till Turiket tillsammans med sin syrra och mamma med gubbe, svärmor fyller 60. Själv stannar jag hemma av olika anledningar. Kommer nog blir lite tomt, är så ovan att vara själv. Men det får nog blir ett besök till syrran och ett gäng hyrfilmer som Micke aldrig vill se. Dessutom har jag lovat mig själv en resa till IKEA :D
Back in town
Tills dess trogna (få) läsare. Jag har inte glömt bort den här så kallade bloggen. Jag har bara tagit lite paus.
Juli 2009
* Födelsedag. Jag fyllde 24 år och blev ett steg närmare vuxen ålder. Min filosofi säger att man kan få vara en liten skit tills man blir 25, sen får man tamejtusan ta och skärpa sig. Som tur är så tror jag att jag är rätt vuxen redan nu med vissa undantag. I alla fall så firades det tillsammans med farmor, mommo, moster med man, syskon med respektive och knoddar och föräldrar. Lungt med andra ord.
* Tvestjärtsbett. I örat! Hade glömt mina Peltor-lurar (såna med radio i) på flaket på lastbilen. På flaket låg också en mängd grenar från föregående dags arbete. Jag tog på mig lurarna och går sedan runt och städar runt vårt område eftersom jag skulle klippa gräset där sen. Då börjar det plötsligt svida på örsnibben. Jag trodde först att mina örhängen kommit i kläm och rättade till dem och fortsatte min städrunda. Men det liksom stinger till igen, som ett getingstick fast inte lika ont. Då tittar jag i lurarna, och där inne sitter en tvestjärt i försvarsställning med krokig klo. Det blödde alltså från min örsnibb... Tur att jag på jobbet lyckas stänga av mitt ogillande av insekter för annars jag nog svimmat på fläcken.
* Namngivningsfest. Lillkillen firades med stor fest i systerns trädgård. Yngve Linus Sigvard Pettersson-Sundström. Oc han är en av de finaste jag vet. Det var härligt. Men trots mental förberedelse om jag INTE skulle gråta som på Majs fest så kom det en del tårar ändå när Kim berättade om varför Yngve heter Yngve. För att vår fina morfar hette det :)
* Bilolycka. Ja, hu. Det var otäckt. Jag och Micke åkte hem från jobbet och på "stora vägen" strax innan vi skulle svänga ner på Krokvägen stod en bil konstigt parkerad. Jag fick stanna till bakom och sneglar ner i diket. Där ligger ett äldre par i en röra av cyklar, blod och gräs. Först på plats fick vi larma 112 och ta hand om chockad chaufför och hjärnskakade cykilster. En olycka som gick förvånansvärt bra med tanke på vart den skedde och under vilka förhållande. Jag tror nog att det turistande paret gav upp sin cykelsemester dock. Och jag fick känna på hur jag reagera i en krissituation. Turligt nog fungerade jag. En bra erfarenhet men nog så otäck innan man fick koll på läget. Micke och jag kommer nog få återuppleva det lite i höst, med tanke på att filmteamet till SOS Gute stövlade in där...
* Insikt. Smådjävlarna som mamma kallar dom för, dom stannar kvar fast man är på den plats på jorden där man finner frid. Jag trodde faktiskt att Gotland skulle trolla bort dom, men tyvärr. Dom kommer och hälsar på mig ändå. Det är värdelöst. Men ännu tänker jag inte ge upp. De ska fanimej inte få ta mina drömmar från mig.
* Micke. Vi har ett uppdelat boende på två små friggebodar. I den ena tittar vi på TV, spelar Playstation 3 och utfodrar katter. I den andra gör vi allt annat. Dessa två friggebodar ligger på mina föräldrars tomt och hans svärföräldrar. Vi arbetar tillsammans, ibland även med min mor/Mickes svärmor. Det är med andra ord rätt trångt, och nog finns det tillfällen så vi skulle kunna tänka oss att skjutsa den andra till färjeterminalen. Men trots det så har jag inget annat än stor kärlek till den mannen. Min karl <3
Det jag önskar av juli nu är faktiskt mest Marie. För faaaaasen vad svårt det ska vara att passa ihop scheman och min mage. Just nu brukar vi bara vinka när vi möts någonstans mellan Vibbel och Själsö. På väg hem från jobbet båda två. Men men. Vi kommer vara ledig samtdigt i slutet av sommaren i alla fall. Då ska vi hänga vaaarje dag.
Sommaren fortsätter i ilfart...
På tal om pengar så började mitt arbete för sommaren med bitter löneförhandling. De hade gett mig 103:- i timmen. 103! Det ger en månadslön som ligger UNDER minimilön för en 20-åring utan utbildning, med en säsong på nacken. Nu har ju jag visserligen ingen utbildning heller, men för fasen. Jag är 24 och rullar in på SJÄTTE säsongen. Dessvärre tyckte uppenbarligen min arbetsgivare att jag inte är så bra på mitt jobb så därför hade de satt en jävla pisslön. Men jag gormade och bråkade. Idag har jag en timlön på 104,85:-, jag orkade inte bråka mer. På det stora hela är det ju en förbättring av lönen med 1000 spänn från ifjol, men faktum är att jag fortfarande ligger i botten av alla sommarjobbare. Och de försöker intala sig själva att det inte beror på att jag råkar vara av kvinnligt kön. Okej Gotlands kommun. Det tror jag på, verkligen. Förklara då varför min manliga kollega tillika sambo fick mer i lön än mig efter en arbetad säsong vid första lönesättning. Bah. Humbug.
Det är rätt skoj att vara tillbaka på jobbet trots allt. Det är skönt att vara ute, att arbeta fysiskt. Jag längtar tills dessa två kan kombineras med det yrke jag verkligen vill ha. Nästa sommar. Då har jag förhoppningsvis ett fast lärarjobb och en egen bostad här på ön, tillsammans med min karl och våra katter. Det kommer bli alla tiders.
Annars då? En månad rann förbi och jag hann inte riktigt med. Skall försöka ta nya tag och göra juli 2009 minnesvärd :)
